Om 24 timmar kommer jag vara på väg till Gotland. Då är det dags för mig att bege mig på ett äventyr inte bara fysiskt utan även ett äventyr in i ”min” värld och min bok. Då är det dags för mig att sätta mig ner och skriva klart min bok, och få avsluta något som har tagit mig nästan precis tre år. Jag kommer behöva lära känna mina karaktärer igen. Gå igenom dem en efter en. Jag kommer få det jobbigt då det är en tung bok att läsa och framför allt en tung bok att skriva. En del av detta är ju jag. Mycket sorg kommer det bli och det är ju inte så konstigt då boken heter Sorg. Jag kommer gråta, jag kommer känna ilska men framför allt kommer jag känna en lättnad när dessa veckor är över och när jag kan känna att jag har avslutat en del av mitt liv. För det är dags att gå vidare. Det är dags att lämna en hel del saker till historien och det är dags att starta om på nytt.
Det skall bli spännande och komma till en plats som man inte känner till. Jag har gjort en sådan här resa förrut, men då blev det Åre och enda nackdelen där var att det var så mycket snö. Jag gillar inte snö, eller rättare sagt jag lärde mig att jag gillade inte kyla och allt bylsande med kläder. Det var inget för mig. Nu hoppas jag att jag slipper snö, har dock köpt och tagit med en snöskyffel i fall det skulle behövas. Man kan aldrig vara för förberedd på saker och ting.
Kommer ta med mig massa böcker så att jag kan läsa och hitta inspiration ifall jag fastnar. Kommer även ta med min kamera så att jag kan ta fina bilder, eller det kanske har mer så klart med fotografen och göra så jag kanske skall säga att jag skall ta med en kamera och försöka ta fina bilder. Oavsett så kommer jag försöka förmedla hur vackert Gotland är.
[…] Shared Inte många timmar kvar. […]
Vicodin….
Vicodin….