Redan när jag var liten tyckte jag att tiden gick fort. Min mamma sa alltid till mig att den kommer gå ännu fortare när jag blir äldre och så är det faktiskt. Ibland känns det som om timmar är minuter och att man hinner knappt vakna förrän man skall gå och lägga sig igen. När man ligger i sängen så undrar man vart tog denna dag vägen, vad har jag gjort? Framför allt vad har jag lärt mig idag? Vad är värdefullt för mig att ta med min framöver?
Idag har det varit en sådan dag. Dagen har gått så fort, så fort att jag nästan inte har hunnit med. Jag har inte varit stressad men det har hänt saker nästan hela tiden. Egentligen inget speciellt men just det att man inte har kontroll över tiden, den har bara rustat förbi. Tanken slår mig då, är det så här att bli gammal? Nu vet jag inte om detta har med en fyrtioårskris eller om det bara är så med mitt liv. Jag vet bara att jag önskar mig mer timmar på dygnet. Så jag hinner med mer saker.
Vi har ju bara ett liv och jag har bestämt mig för att göra det bästa av det. Vem vet vad som händer sedan? Nu är timmen sen och det är dags och gå och lägga sig. Tur nog har jag en dag imorgon också. Skall försöka få massa gjort då och försöka vara lite offline. Kanske läsa en bok, måla i mina trappräcken. Bara vara.