Suzannes.se

Jag inser att jag måste nog besöka en läkare. Något är fel, riktigt fel som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Jag har under ett par år haft problem med att jag snubblar och ramlar och slår mig. Det känns som jag svimmar fast det går otroligt fort, tar knappt en sekund. Detta kommer och går och jag har nu haft en längre period där jag har klarar mig bra utan massa skrapsår eller onda knän. Nu har det börjat igen, jag för två veckor sedan ramlat och denna vecka två gånger till.

Man blir lite rädd när man inte vet riktigt vad som är fel. Jag är inte rädd för att gå till doktorn egentligen, tycker bara det tar massa tid… tid som jag hellre skulle vilja göra annat på.

Men det är då jag tänker, man skulle kanske vilja ha en egen doktor…

Igår hittade jag via Facebook en ny sajt, Kickstarter en plats för dig som har en bra idé men inga pengar. Detta är en sajt där du låter andra få vara medfinansiärer på ditt projekt. När du ser att du har fått ihop så mycket pengar som behövs så kan du börja producera. Man kan som medfinansiär välja på att bara donera pengar eller ”köpa” dina produkter. I detta fall hittade jag en grym pensel för min iPad. Får alltså betala nu och får leverans i januari 2012 när de är klara med produktionen.

Man kan på sajten även se hur mycket pengar som de behöver för att komma igång och sedan hur mycket pengar som är insamlat. I detta fall så är projektet klart över budget och kommer på börjas om 17 dagar. Älskar verkligen hela idén om att man kan tillsammans kan hjälpa fram bra nya idéer och produkter. Kan klart rekommendera att ni tar er en tur in på denna sajt. Kanske är det något som passar er?

Idag har 3:s kunder haft det jobbigt, de har varit utan nät nästan hela dagen. 3 har jobbat febrilt med att fixa det men kommentarerna haglar på 3:s facebook fanpage. Det är många som är missnöjda och som berättar att de skall lämna 3 för att de inte levererar det som kunderna förväntar sig. Mitt i allt detta så funderar jag på hur vi som människor funkar. Hur vi förlitar oss blint på att all teknik bara skall fungera. Att vi glömmer bort att det endast är teknik. Att vi glömmer bort hur livet var innan internet, hur livet var utan alla telefoner. Jag själv älskar allt med vad teknik är och blir själv frustrerar när det inte funkar. Har retat mig antal gånger på att jag är flera gånger snabbare än mina datorer exempelvis eller när internet är så lååååångsamt så att man hinner koka kaffe mellan varje uppdatering. Men det är just det som får mig att fundera på hur det var förr.

Jag är uppvuxen utan mobiltelefoner och utan sladdlösa telefoner. Jag hade egen telefon med sladd på mitt rum sista året innan jag flyttade hemifrån bara det var stort. Min mamma och pappa kan vittna om alla timmar jag har legat i hallen med en jättelång lursladd för att kunna prata i telefon. Men det funkade.

Jag är också uppvuxen utan massa tv-kanaler och hade först inte alls någon video utan fick hyra moviebox för att kunna se film på tv. Jag är uppvuxen med Tracks som man spelade in på en dubbeldäckare så att man kunde få bra blandband. Detta är inget jag saknar men jag är medveten om att det funkade.

Det jag undrar över är hur dåligt förberedda vi är på ett liv utan internet, el eller bensin/olja. Vi tar lite väl för givet att allt bara skall funka. Men vad skulle hända om vi verkligen blev utan internet, om alla el slutade funka och det är brist på bensin/olja? Vad finns det för krisplan som alla vi vet om?

Jag är tacksam för all teknik som finns idag som hjälper mig i min vardag, men jag inser att jag även måste för min egen skulle fundera på hur mitt liv skulle vara utan, jag vill iallafall inte ta någonting för givet.