Kategoriarkiv: Vardagsbetraktelser

Kattungar är det bästa jag vet!

Igår hade jag förmånen att få träffa två små söta kattungar. De är fastrar till min lilla Mazarin och är otroligt fina båda två och bor idag hos Lena i Strängnäs. Lena har för övrigt Vaniljs pappa och halvsyster Juni. Så de tillhör min stora kattfamilj.

Den lilla blå kommer heta Happy och kommer bo kvar hos Lena. Den söta lilla lila tjejen är tingad och kommer flytta till Linköping.

IMG_7425 IMG_7439 IMG_7454 IMG_7457 IMG_7485 IMG_7488 IMG_7492 IMG_7503 IMG_7512 IMG_7524 IMG_7738 IMG_7609

Manga_8

Mina uttryck

Har under sista tiden börjat rita mer och mer. Här är ett axplock från det som jag har gjort på sista tiden.

 

rodgronroraAlliansenGudun Tacka_Rut

Gillar och rita enkla saker i vardagen också.
BrunchHåller på och lär mig rita lite Manga också….dessa har jag ritat av befintliga Mangabilder men gjort dem lite mer i min egen stil. Efter att ha ritat ett par hundra skall jag våga mig på och rita helt och hållet helt själv.

Manga_2 Manga_4 Manga_6 Manga_7 Manga_8 Manga_10 MangaHar alltid varit lite sugen på att testa att rita serier. Eftersom jag älskar katter så blev Mazzy första huvudfiguren.

Mazzy_pa_kattutstallning

Mazzy_hjalper_till

Hoppas ni uppskattar min humor! :)

 

svenska_flaggan

Synd om Löfvén med eller utan pall

Jag som såg som så många andra partiledardebatten på SVT igår. Det som gjorde mig mest besviken var att oavsett pall eller inte så verkade Löfvén bara nervös och på något sätt kändes det som han inte var bekväm i rollen som debattör. Jag får erkänna att jag har inte hört honom tala så mycket förut men igår gjorde han inte något intryck alls på mig.

Jag önskar att oppositionen hade en stark debattör, någon som kunde vara en stark galjonsfigur för de röda. Någon som kunde överbevisa mig och fånga mig och få mig sugen på att våga rösta på något som jag inte har röstat på tidigare. Jag är verkligen trött på all den politik vi har nu. Alla floskler, alla löften som inte hålls. Hela jag signalerar att jag är sugen på vara med och skapa något nytt. Men det verkar inte vara något parti som verkar passa mig?

När de blå och de röda är för lika, så finns det bara små partier kvar. Inget av dem lockar mig. Jag är för mycket humanist för att kunna rösta på F!, är för adopterad för att rösta på SD och intresserad av mer saker än miljön för att välja Miljöpartiet. Så vad är jag då? Jag har alltid sett mig som socialliberal. En salig röd-blå röra. Jag gillar tankten kring att vi alla kan hjälpa och ta hand om varandra. Men då vill jag heller inte att vissa skall kunna sko sig på min bekostnad och kalla det för skattepengar när de nyttjar det på helt fel saker som gigantiska krognotor eller lyxresor. Då vill jag att pengarna går till det som de skall vara till för, vårt samhälle, skola och omsorg.

Jag har med andra ord inga problem att betala skatt om jag vet att vi har ett säkert system som hjälper alla. Även mig när jag behöver hjälp. Tyvärr har ju inte det funkat så… någonsin. Jag har alltid fått klara mig själv. Men som sagt jag har inga problem med att bidra om jag vet att pengarna går till vettiga saker. Så som det är tänkt att göra.

Jag gillar att vi har valfrihet att vi får välja sjukhus, skola osv. Jag gillar inte att skolan eller vården skall fokusera på att tjäna pengar, de skall fokusera på att utbilda barn och ungdomar och ta hand om de som är sjuka eller behöver hjälp. Självklart skall det gå runt, men vinsten skall vara i att vi får ett friskare samhälle. Ja, då kanske inte det är perfekt att ha allt privatiserat. Men att ha det som ett alternativ är inte heller fel.

Viktigt är att vi ser på vårt land som en långsiktig investering, inte ett företag som måste redovisa kvartalsrapporter. Vi är värda mer än så. Vi som bor här, jobbar här, vi älskar ju vårt land och vi vill ju att det skall finnas kvar inte bara under detta val utan även i flera generationer.  Därför kanske det är dags att skapa långsiktiga förändringar?

Miljön är viktig och igår pratade de om att det fanns pengar till att åtgärda järnvägarna. Bra! Men är det verkligen det bästa färdsättet? Eftersom underhåll att rälsarna verkar kosta multum, vägarna kostar multum, så kanske det finns nya sätt? Bara en fråga? Tid är viktigt detta för att vi har för lite av numera. Vi hinner ju ingenting längre? Eller är det verkligen så? Är det inte så att vi kräver att resultat skall ske så mycket fortare så att vi inte hinner med det som egentligen måste göras? Vi hinner inte ens uppskatta det vi har runt omkring oss?

Vi är idag så medvetna om allt som man kan göra och allt vi borde göra och allt som måste göras men frågan är om vi inte med allt kunskap vi har målar upp en vision om våra egna liv som är helt skeva? Allt behöver inte gå så fort. Det är ok att leva ett liv där du inte hinner med allt. För jag tror att om du verkligen hinner med allt, då kan du inte ha hunnit njuta av livet på vägen.

Så backar vi tillbaka till gårdagens debatt så saknar jag mer långsiktiga och genomtänkta planer från båda våra statsminister kandidater. Reinfeldt gav ett mer förtroende ingivande intryck för att han var lugn och saklig, men även han var luddig i vad han skulle skapa för förändring efter valet.

Jag önskar som sagt en riktigt stark oppositionsledare, någon som …. Margot Wallström. Såg henne sopa banan med Göran Hägglund. Göran är duktig, men Margot vann den duellen. Hon framstod som en kvinna som skulle kunna leda vårt land. Iallafall en person som jag skulle kunna rösta på. Hon ingav förtroende och gjorde ett väldigt bra intryck.

Så ge oss bra politiker som får saker och ting och hända! Låt oss rösta fram bra representanter som hjälper oss att skapa ett nytänkande och friskt Sverige! Tack för ordet!