Är betyg i fyran ett framgångsrecept för bättre kunskap?

Jag förstår tanken bakom testet av att införa betyg redan i årskurs fyra. Men vet vi inte redan nu att detta inte kommer lösa problematiken? Om målet är att säkerställa att barnen får bättre kunskap i skolan så borde syftet vara att låta lärarna få mer tid till att vara lärare inte att ge dem mer administrativa uppgifter som ger dem ännu mindre tid till att göra det som de verkligen är till för.

Jag inser att jag är gammal nu. Skolan ser inte alls ut som den gjorde när jag var liten. Det är så klart både en fördel men även en nackdel. Fördel att aktiv utveckling sker av skolan – att det finns ett gediget intresse att förändra och förbättra. Nackdel att fokuseringen ligger på fel saker – det är inte administrationen som gör att barnen lär sig mer.

Jag tror att motivation är den starkaste motorn för barn och ungdomar. Egentligen är det inte bara för dem utan även för oss vuxna. Vi måste bli bättre på det. Hjälpa dem att hitta sin inre kraft och låta dem motiveras till att lära sig nya saker. Att kunskap är något roligt, något som man vill lära sig mer av.

Alla kan inte vara bra på allt. Men alla kan bli bättre. Så enkelt är det. Men för att bli bättre så måste viljan till att lära sig finnas. Du måste även ta bort prestige och känslan av misslyckanden är så fel. Misslyckanden är inte alls fel. Det är början på något nytt. Den skapar möjligheter till nya kreativa lösningar.

Vi måste låta lärarna få vara lärare. De är experter när det gäller pedagogik. Vi måste förlita oss på att de skall få sköta sitt jobb i lugn och ro. Alla lärare som jag känner idag säger samma sak. Att de känner sig ensamma. De har barnen emot sig, skolledningen emot sig och sedan som toppen av allt även föräldrarna emot sig. Allt detta skall de hantera samtidigt som deras ansvar är – att inspirera och utbilda eleverna.

Grundskolan är så viktig. Då skall man lära sig otroligt mycket, men får man in allt i huvudet? Förstår man verkligen allt på en gång? Jag gjorde verkligen inte det. Det tog många år för mig efter grundskolan förrän jag förstod varför matte var roligt. Kemi är fortfarande något som jag inte alls är intresserad av. Jag tror jag bara kan en formel, H2O – det är vatten. Men är jag en sämre människa för det? Jag var redan som liten intresserad av historia. Men idag vet jag att det som jag verkligen var intressant är människors beteende. Varför agerar vi eller saker på vissa sätt? Jag tror att idag lägger vi för hård press på dagens ungdomar. De höga kraven kommer inte göra dem till bättre utbildade människor. Det kommer leda till ångest och depressioner och till unga människor som istället för att bli produktiva arbetare till sjukskrivna kostnader för samhället.

Så mitt svar till hela den här diskussionen är: Nej, jag tror inte att barnen/ungdomarna blir bättre i skolan av betyg från årskurs fyra. Jag tror mer på tydliga mål, bra uppföljning och coachning från lärarna så att eleverna vågar ta egna initiativ att lära sig saker på egen hand. Att som ung få känna känslan av att kunna hitta egen kunskap är frihetskänsla. Det är en känsla som du kan leva på resten av livet.

Kommentarer

  1. Håller med i allt. Lärarna måste få ägna sig åt de som de är utbildade till – att lära ut och att peppa eleverna att vilja lära.

  2. Suzanne says:

    Tack @Neurotic Kitten! 😀

Kommentera