Naglar 20130131

Hur ofta pratar vi med människor som vi inte känner? Då tänker jag inte på personer i diverse serviceyrken som har det som jobb att prata med dig i din vardag utan samtal när du väntar på en buss, t-bana eller vid bankomaten.

Idag hade jag ett väldigt trevligt samtal när jag var och gjorde mina naglar. Bredvid mig satt en ung kvinna och det hördes att hon var nervös. Nagelteknologen försökte förklara på svenska med vietnamesisk brytning vad som skulle hända. Kvinnan höjde rösten. Jag tittade på henne, jag frågade henne om det var hennes första gång. Hon log försiktigt och svarade: – Ja, jag skall gifta mig imorgon. Jag har aldrig gjort naglar innan men tänkte att vara fin och riktigt kvinnlig på mitt bröllop.

Jag förklarade att hon hade ingenting att oroa sig för. Jag berättade sakta om vad som skulle hända och att hon kunde ta det lugnt. Vi började prata. Hon berättade att en hel om sitt kommande bröllop, om att hon skulle gifta sig på Arlanda och att de direkt efteråt skulle åka på bröllopsresa till Florida. Hon sken upp av lycka och jag kunde riktigt se hur förväntansfull hon var. Vi pratade vidare och samtalet gick över till datorer, teknik och tips om vad man bör tänka på med nya naglar. Med andra ord allt mellan himmel och jord på 45 minuter.

Hon tackade mig innan jag gick. Hon sa: – Tack, du gjorde min dag.

Inte direkt, men efter en stund kände jag mig riktigt glad, fylld med energi. Glad över att ha gjort någon lycklig. Glad över att gjort något för någon annan. Tänk vad ett vardagligt samtal kan göra och jag vet inte ens vad hon heter.