Äntligen pratas det om ungdomar!

Nu om någonsin är det hett att prata om ungdomar och deras internetvanor. För er som inte känner mig vill jag förklara att ungdomar är något som ligger mig varmt om hjärtat. Det är oftast en målgrupp som man aldrig riktigt tas på allvar. Man skämtar gärna bort deras diskussioner med att de är ju bara barn, eller de är ju inte vuxna, eller vad vet de?. Och visst är det sant. Men de är ungdomar, de är på väg in i vuxenlivet och de har en ocensurerad bild av världen och verkligheten. Jag minns mig själv som tonåring. Jag tyckte minsann att jag var stor nog till att ta många viktiga beslut. Jag var lite naiv och trodde även att jag kunde hjälpa till och förändra hela världen.

För att inte bli den vuxna människa som jag själv inte förstod när jag var tonåring har jag bestämt mig för att prata om och med målgruppen. Jag har alltid varit på ungdomarnas sida. Jag har kämpat hårt för att vara en värdig ambassadör och tolka vad målgruppen vill ha och hur de ser på saker och ting. Därför känns det skönt nu när man ser hur det börjar pratas om ungdomar på nätet. Man lyfter upp deras vanor och behov, börjar ta diskussioner med dem.  Men framför allt man börjar ta dem på allvar. För det är ju så, att det som är en självklarhet för en vuxen, är naturligtvis inte en självklarhet för dagens ungdom. Allting förändras, tiden går och allt är inte som förr. Man kan inte luta sig tillbaka och tänka bara, ”ja men på min tid så var det så”. Det funkar inte. Men man kan som vuxen lära sig att se hur människors beteende i olika åldrar är rätt lika oavsett tidsperiod. Oavsett tidsperiod vet vi att ungdomar är nyfikna, kunskapstörstiga och väldigt kreativa. Att ha den insikten och ha den förståelsen när de gör saker är ett enormt steg framåt. Bara på detta sätt kan man i tidigt stadium se hur de kommer att reagera och hur de kommer att agera på olika saker och situationer.

Mycket har hänt sedan jag var ungdom, det enda jag har med mig är att jag har förståelse för att de har en helt annan inställning. De ser oftast inga hinder och att de utgår oftast från sig själva, de är med andra ord rätt egocentriska. De styrs av vad de själva tycker är användbart och vad deras kompisar tycker. Grupptrycket kan vara otroligt starkt. Att de inte vill vara där vuxna är kan man ju förstå. Vi kan ju vara rätt jobbigt tråkiga ibland.  Vi tjatar och läxar upp dem i tron om att vi gör dem en tjänst. Jag minns när jag var tonåring,  jag vill prova mina egna vingar, jag ville göra mina egna misstag. Jag hatade när de vuxna sa att ” Men så slipper du göra samma misstag som mig”. Jag ville ju prova själv. Jag ville bli självständig. Jag tyckte att jag var vuxen. Med detta menar jag att man kan faktiskt dra nytta av denna drivkraft. Ungdomar skall inte ”curlas” de skall få lära sig ta ansvar. De finns inbyggt i dem. Går vi tillbaka till mina morföräldrars tid, så jobbade större delen av ungdomarna redan vid 7-års ålder med något som var anknutet till försörjning av hemmet. Idag kan inte ens 7-åringar göra sin egen frukost.

Att yngre ungdomar väljer att inte vill hänga på facebook är för mig helt logiskt. När jag var ungdom, inte ville jag gå på samma uteställe som mina föräldrar. Jag ville ha min ”privata” fritid för mig själv. Och jag ville absolut inte att mina föräldrar skulle ha totalt kontroll över mig. Jag tror att många yngre anser att det är för många som hänger på facebook. Och framför allt för många vuxna. De är mer intresserade av mindre communities som är låsta så de får vara i fred.  Jag tror dock att när ungdomarna har passerat skolstadiet så kan facebook bli aktuellt just som en digital kontaktbok, där man samlar information om sina kompisar som man möter i livet. Jag tror inte att man in den yngre tonåren har det behovet av alla kommunikationstjänster som serveras. De väljer ut ett par olika tjänster som de använder tills de hittar något som är mer användbart. Varför? jo för de vill testa, de vill inte begränsa sig. De vill välja själva. Detta är en del i deras utvecklingsprocess. Detta är ett led i hur det är att bli vuxen, att skaffa sig olika preferensramar.

Ungdomar har sin lilla umgängeskrets som de träffar i skolan, eller via olika aktiviteter, den är dock väldigt begränsad när man är yngre och det är först när de blir äldre som fler kommunikationstjänster kan bli intressanta. Det är ju då har man ju fler att kommunicera med. En del vuxna tycker att det är konstigt hur man kan välja att kommunicera med massa folk bara via nätet. Glöm inte det att på ”vår” tid hette det brevvänner. Hur många skrev man inte till? I skolan blev man till och med tilldelat sig en brevvän från ett annat land så att man skulle få öva sig på sin engelska. Det fanns till och med olika företag som förmeddelade detta. Nu behövs inte det. Nu finns twitter, och andra communities. Så tiden har förändrats, men våra grundbeteenden är detsamma….

Att kommunicera är viktigt, det är underlättar för att få förståelse inte bara mellan olika kön, geografi utan även mellan olika åldersgrupper. Här kommer några länkar till riktigt bra saker kring ungdomar som har presenterats på sistone.

Gustav Holmström är 14 år, snart 15 och skriver mer kloka saker än många vuxna. Han ser saker utifrån sig själv och är en bra källa till hur ungdomar tänker och tycker. Detta inlägg är utomordentligt välskrivet och man får verkligen en bra bild av hur hans årgång tänker och framför allt hur de använder internet.

John Ankarström är 12 år, snart 13 som även han är hur duktig som helst på att kommunicera på nätet. Han driver flera sajter och kan mer programmering än de flesta jag känner. Han har också skrivit lite om hur ungdomar konsumerar media. Vad de använder och varför utifrån sitt perspektiv, vilket är ett par år yngre än Gustavs.

Simon Sundén, en av våra bästa internet strateger skriver väldigt bra om ungdomars användande av sociala medier och där han förklarar enkla saker som varför man som ungdom idag inte vill vara på facebook. Man vill inte vara på samma ställen som ens föräldrar. Detta har det skrivits om i flertalet media under de sista dagarna vilket jag tycker är fascinerande att man inte har lärt sig. Klart att ungdomarna vill ha ett eget ställe utan uppsikt eller förmaningar av vuxna.

Mymlan är som vanligt underbar med att kreativt snoka reda på saker. Hon har intervjuat sina egna barn om deras vanor. Vilket är tycker jag hur bra som helst. Att fråga källan direkt är ju naturligtvis det bästa.

Sjuttonåriga William och artonåriga och Hamlet – Del 1

Trettonåriga Edgar – Del 2

Femtonåriga Björk – Del 3

Uppföljning – Del 4

2 svar på ”Äntligen pratas det om ungdomar!”

  1. Jättebra skrivet!
    Det är få som lyssnar med bägge öronen på ungdomar och sedan tar dom på allvar!
    Kram

  2. Tack snälla söta du. Ja, vi får hoppas det. Jag hade tyckt det hade varit kul ifall några ungdomar hade kommenterat om jag har rätt eller fel. Detta är ju mina iaktagelser. Frågan är om det är om jag har förstått målgruppen eller inte 😉

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.