Minusdag idag – eller vart tog all service vägen?

Vissa dagar är bättre än andra dagar. Denna dag vill jag kalla för en minusdag. En dag som kunde varit bättre. Nu börjar vi från början…. så förstår ni varför jag kanske är lite off. När jag flyttade till Stockholm bestämde jag mig för att bara ha fast bredband och inte någon telefon. Då huset jag bor i har ComHem indraget så tänkte jag att detta blir nog bra. Första dagen funkade allt. Det fungerade med nätverkskabel på min mac, funkade trådlöst med min mac och med min jobb-PC, jag var lycklig! Detta var 30 april. Dvs inte alls så många dagar sedan. På söndagen slutade det trådlösa fungera sent på kvällen. Jag stoppade då in nätverkskabeln och det funkade. På måndag när jag kom hem efter jobbet funkade inget. Jag startade om allt, både datorn och modemet men inget funkade. Jag ringde då ComHem supporten, fick vänta 50 minuter fick dock bra upplysning om hur lång tid jag skulle få vänta samt vilken plats i kön jag hade. Jag fick även tips om att starta om modemet och datorn. Gjorde det. Provade även med min jobb-PC. Men inget funkade. Fick sedan prata med en kille på supporten som påstod att det var fel på båda mina datorer. Sedan var det fel på min nätverkskabel. Inget var fel hos dem. Jag sa lite fint till honom att jag hade jobbat med detta och visste att även deras system kan vara missvisande. För nått fel var det ju eftersom det inte funkade. Slutade med att skulle skicka mig en ny nätverkskabel så jag fick testa. Jag funderar dock på att använda min 14 dagars ångerrätt…

När jag väl kom till jobbet så ringde jag till den verkstad där jag har lämnat i min bil, kommentaren jag fick : ” Varför ringer du hit?” Jag försökte förklara att jag hade fått ärendenummer från försäkringsbolaget och jag skulle lämna det. Sedan frågade jag såklart när min bil ämnades vara klar och om de hade koll på vad som kunde vara fel. Fick ett snäsigt svar att de skulle minsann ringa mig så fort de fick tid.

Oj oj, tänkte jag och sprang ner i cafeterinan för att köpa mig en ”fin-latte” som vi kallar det med vaniljsmak. Tjejen som stod i cafeterian tittade frågande på mig och gav mig först en kopp med vaniljextrakt i. Jag tittade frågande på henne och sa: ” jag vill ha mjölk o sånt med i” Hon hällde då i mjölk. Jag sa att jag ville ju ha en latte. Ja, sa hon då. Hon försökte räcka mig koppen. Jag försökte igen. Jag vill ha kaffe i med. Då häller hon i vanligt bryggkaffe. Jag säger tydligt till henne att detta vill jag inte ha. Säger till henne att hon får börja om. Hon tittar på mig och kön bakom mig börjar växa sig stor. Jag säger åt henne att börja om. Hon blir jättestressad och jag får dåligt samvete. Jag ber henne göra exakt som jag säger. ” Ta först en kopp, häll i vanilj, häll sedan i espresso, häll sedan på skumman mjölk. Hon lyckas. Jag är glad och betalar. Jag skyndar mig iväg mot hissarna för jag är redan sen till mötet. Jag kliver in hissen dörrarna stängs..lite för fort och mjölkskummet väller över mig och min tröja. Jag suckar…. inser att detta är början på en minusdag. TUR att den inte sker så ofta.

Kommentera