Nattugglan filosoferar..

Just nu känns det som endast jag är vaken. Nu är det säkert inte så. Men det känns så. Jag sitter och funderar och funderar. Jag tänker vad som har hänt idag. Jobb, funderar på allt jag har glömt och göra och allt jag har gjort. Tänker på hur engagerad man kan bli på små saker som egentligen inte alls rör en själv. Vänner som man vet mår dåligt. Vänner man känner där det händer massa roligt. Jag funderar på hur min dag kommer se ut imorgon. Jag tänker även på vad som händer runt omkring mig både i jobbet och privat.

Jag inser att tankarna snurrar och snurrar. Tänker på alla saker jag vill göra och på alla nya roliga prylar som kommer under våren. Min hjärna har liksom inte förstått att klockan är mycket och den skall varva ner. Jag lägger mig i soffan och tittar på min svartvita tv som ibland blinkar till med någon grön och rosa färg. Vad skall jag packa med mig imorgon, vad ska jag ha på mig?

När jag läser igenom högt vad jag har skrivit ser jag hur snurrig jag är och hur snurrigt mitt huvud är. Tänker lite på hur jag hade det när jag var ledig och satt ensam i Åre och skrev. Jag tyckte tiden gick fort då med. Jag var ju orolig för att jag skulle känna mig ensam, men tiden gick så fort. Tiden går ännu mer fort nu. Switch så har den gått förbi … Jag stannar upp och funderar är det verkligen så här att bli vuxen? Att tiden bara går fortare och fortare? Min mamma har sagt till mig att det kommer göra det, men det konstiga är att jag tycker alltid att det har gått fort.

När man blir äldre blir man klokare sägs det. Hmm jag vet inte det. När skall man hinna bli klokare? Kommer det bara av sig själv? Kan man bara förlita sig på att allt tiden löser det åt en? Att av erfarenheter så blir man klok? Jag tycker att dagarna går så fort, veckorna likaså. Månaderna och året springer på. Det var inte länge sedan det var juli och jag skulle börja min semester. Jag inser att snart är jag där igen och mycket av det jag hade planerat att göra har inte hunnits med. Nu skall jag inte få ångest. Jag är en sådan där prestationsprinsessa som det nu bubblas och pratas om. Jag tänker inte gå in i någon bloggfight om detta som vissa andra. Jag vet bara att mitt liv har varit händelsefullt. Jag har fått massa gjort. Jag vet att jag presterar och jag vet vad jag har offrat för att komma dit jag är idag. Men det är mina val och det är bara mig själv jag kan skylla på eller klappa på axeln och berömma. Det som jag har lovat mig själv är att sluta vara så jäkla duktig och försöka släppa lite kraven på mig själv. Låta mig själv godkänna good enough så att jag orkar med. Tempot blir inte långsammare även om jag önskar det. Det kommer vara det samma. Jag måste bara bli bättre på att hitta alla tidstjuvar och göra mig av med dem.

Men jag vill inte klaga, jag vill bara passa på att utnyttja min blogg till att få skriva av mig lite. För det är just det som detta som gör mitt skivande så underbart. Jag kan få utlopp för det jag känner bara genom att skriva av mig. Så fort orden har lämnat min tanke och ombildats till ord på skärmen så känner jag en frid och ett lugn. Jag är med andra ord väldig glad över att jag har hittat ett sätt att få utlopp för mina små funderingar. NU är det dags och knyta sig och sova ett par timmar och drömma om att morgondagen kommer bli en härlig tisdag!

Kommentera