Igår hade jag en underbar dag. Vi skulle åka och äta brunch på Egg & Milk men denna gång var det alldeles för fullt så vi traskade ner för Linnégatan och tog ett annat ställe. När vi var på väg tillbaka så var det mindre folk och då tänkte passa på och köpa en milkshake med cookies and cream. När jag står där i kön så står en kille framför mig som jag känner igen.

”Jaha, det var säkert någon som jag har träffat någongång i livet.” Jag funderade och ser så där trevligt artig och snäll ut. Vågar till och med le och säga hej. Men kommer inte ihåg vem det är.
Precis innan jag skall öppna munnen så kommer jag på… jag höll på att göra en ”Kåmark”.

För er som inte vet så får jag nästan berätta det först. Annars blir inte detta kul. För några år sedan tränade jag på SATS på Kompassen och där fanns en kille som brukade träna samma tider som jag på gymmet. Jag kände så klart igen honom men visste inte från vart. Efter ett par gånger så tyckte jag nästan att det höll på att bli olidligt så jag vågade faktiskt ställa den klassiska frågan ” Har inte vi setts förrut?” Han presenterade sig som Pontus Kåmark, och jag insåg i samma sekund att han hade inte en blekaste anning om vem jag var.. jag hade ju bara sett honom på fotbollsplan. Man kände sig lite dum, men efteråt kan man inte annat än skratta åt det.

Nu höll jag alltså på att göra samma sak igen.. fast denna gång.. var det Fredrik Virtanen.